Mammas julmat är förknippad med en legymsallad som vi kallar för ruska salata, på svenska, rysk sallad. Att det är en legymsallad är en sanning med modifikation eftersom den innehåller både rökt skinka och ägg. Nåväl, det är förmodligen så mödrars specialare har uppkommit genom tiderna, med tillägg och borttag av ingredienser, med höftade smaksättningar och en och annan väl bevarad hemlighet.
Andra julen utan mamma, utan hennes julbord, hennes små överraskningar till både oss barn och barnbarn och det börjar sakteliga att tränga igenom att julen som den var i barndom och barnbarnsdom är borta.
Nu är det min tur.
Min hyllning till mamma blir att jag ska göra ruska salata till varje jul, jag ska göra den till min tradition, mitt matarv till mina barn.
I år har jag därför provat mig fram och gjort två identiska sallader med undantag för gurkan. I den ena har jag en polsk saltgurkevariant och i den andra cornichons.
Som mamma skulle ha sagt, “vi får se” vilken av dem som smakar oss bäst.
Jag önskar er alla en riktigt fröjdefull jul med gamla och nya inslag, med skinka och julgodis, med klappar och tomteluvor.
God jul!
